Jonas Falk (m)

Likt marabou mjölkchoklad; Mmm… Moderaterna, verkar väljarna resonera i den senaste Sifo mätningen som genomfördes efter den så kallade superveckan då det var partiledardebatt i riksdagen och dueller i radio och TV.

Moderaterna går framåt med hela 3,8 procentenheter från 25,8% till 29,6%, medan S backar till 34,6% och alltså nu stödjs av färre väljare än i det historiskt misslyckade valet 2006 då 35,0% röstade på S.

Det är tydligt att debatt främjar Alliansen och Moderaterna, medan SVMP tjänar mest på att undvika att dela med sig av sin politik. När det står klart för väljarna att valet inte är mellan utopisk felfri regering och alliansen, utan att valet står mellan en SVMP-regering och en alliansregering, föredrar man alliansregeringen. Jag undrar stundtals om inte även Mona Sahlin hoppas på en alliansregering, för hur i hela friden ska hon kunna regera med Ohly och Eriksson i regeringen? Måtte vi aldrig finna ut hur det skulle se ut.

Oppositionen leder dock fortfarande med 49,0% mot 45,6% och det är viktigt att fortsätta förmedla vad en SVMP regering innebär i form av höjda skatter, högre energikostnader, sämre företagarklimat och minskad valfrihet.

Notabelt är att MP är det enda av oppostionspartierna som ökat i jämföresle med valet 2006. S och V har minskat. Det är uppenbart så att det är dags att sluta gulla med MP och visa med all tydlighet vad deras politik leder till.

Medier om mätningen: SvD SDS Svd2 Svd3 DI AB DN

LO hyckleriet fortsätter. I veckan gick LO ordförande Wanja Lundby-Wedin ut i AB och proklamerade att jobbskatteavdraget inte gynnar LO-familjen. Att en LO medlem med en lön på 19.000 kronor får ut 1.300 kronor mer i månaden är tydligen inte alls bra och hon går även till angrepp mot den ”rika” delen av befolkningen, som t.ex den rika byggnadsarbetaren med lön på 27.000 kronor i månaden, de har ju fått högre skattesäkning än de som betalat mindre i skatt tidigare! Ca 1.700 kronor i månaden får en byggnadsarbetare ut mer nu än 2006.

Det är frapperande hur den högsta representanten för arbetarrörelsen kan ondgöra sig över att hennes medlemmar får mer i plånboken. Man undrar stilla vad alla medlemmarna hon representerar tänker. Hade de varit nöjdare om de, som var fallet före alliansenregeringen 2006, fått betala in ytterligare en månadslön i skatt per år? En extra månadslön är alltså i realiteten vad jobbskatteavdraget har gett mer i plånboken per år. Den löntagare som säger det är av ondo får allt sätta på sig ett rejält pokerface för att lyckas lura mig.

Skattesänkning är man alltså emot i LO-borgen, men att lägga last på bördan för småföretagare som redan har det kämpigt, genom att kräva höga lönelyft är man för.  Lönelyft som kan leda till att företag istället får friställa personal för att klara sina kostnader. Lönelyft som till och med ger löntagaren mindre i plånboken om SVMP tar bort jobbskatteavdraget. Det är LO för.

Mindre i plånboken för löntagaren och högre kostnader för företagaren, det är alltså vad LO vill se.  Den som är det minsta lilla konspiratorisk kanske tror att LO sätter en valseger för SVMP före sina egna medlemmars intressen. LO – Makten framför allt – eller åtminstone framför våra medlemmars bästa. Inte konstigt kanske att medlemmarna flyr LO.