1:a juli 2007 införde alliansregeringen det så kallade Rut-avdraget som gäller för tjänster som städning, tvättning, trädgårdsarbete och snöskottning. Man kan även få skattereduktion om man anlitar någon som hjälper till med barnpassning, omsorg av sjuka familjemedlemmar eller motsvarande. Grundregeln är att tjänsterna ska utföras i, eller i nära anslutning till, den egna bostaden. Det går även att få avdrag för tjänster som man köper till sina sjuka föräldrar och som utförs i föräldrarnas bostad.
Antalet hushåll som köper tjänster har ökat lavinartat från 125.000 i december 2007, 185.000 april 2008, 255.000 december 2008 till hela 307.000 i juni 2009. Med andra ord en explotionsartad ökning i efterfrågan på tjänsterna. En ökning med 250% på 18 månader!
Denna efterfrågeökning har naturligtvis också genererat en stor ökning i antal sysselsatta i branschen.
Under 2008 utnyttjades skattereduktionen av 92.465 personer (siffror för 2009 är ej tillgängliga, men man kan anta att det ökat ytterligare). 22.338 av dessa, dvs 24,2% tjänade mindre än 16.667 kronor i månaden och 26.993 (29.2%) hade en inkomst över 41.583 kronor i månaden. Övriga 46.6% tjänar någonstans där emellan. Det som är intressant är att det är knappt mätbart fler av de som S,V,MP kallar ”rika” som utnyttjar avdraget, än de så kallade ”fattiga”. Det är alltså tydligt klarlagt att det är ett skatteavdrag som är för hela befolkningen.
Vad har då avdraget gett för resultat?
- Tusentals nya jobb har skapats.
- Mängder av svarta jobb har gjorts vita och därmed ökat skatteintaget.
- Många (främst kvinnor och nysvenskar) som står långt ifrån arbetsmarknaden har fått en chans att få ett jobb, men allt vad det innebär av ökad självkänsla, försäkringar och minskat bidragsberoende.
- Stressade småbarnsföräldrar som har haft svårt att få pusslet att gå ihop har fått råd att köpa in kompetent hjälp i hemmet.
Avdraget är uppenbarligen en stor succé, en succé av sällan skådat slag och dessutom vältajmad i den värsta lågkonjunkturen i mannaminne. Det är därför föga förvånande att en stor majoritet också tycker att avdraget är bra och det pratas i allianskretsar att utöka det mer. Inte heller konstigt att Sosse-eliten i form av Leif Pagrotsky, Lars Johansson, Jan Eliasson, Ylva Johansson, Göran Persson, Bo Krogvig, Björn von Sydow, Kjell-Olof Feldt, Allan Larsson, Ann Arleklo, Lars Stjernkvist och Bosse Ringholm nyttjar det.
Allt är gott med andra ord. Åtminstone om vi får en alliansregering efter valet. Får vi inte det, så lovar Mona Sahlin tillsammans med kamrat Ohly och Wetterstrand att avskaffa avdraget och därmed förpassa tusentals människor ut i arbetslösheten. Anledningen är att avdraget inte är rättvist. Det är inte rättvist att den stressade trebarnsmamman kan ha råd med hjälp i sin vardag, det är inte rättvist att 85 åriga Elsa kan få extra hjälp, det är inte rättvist för alla nyttjar inte avdraget!
Vad som däremot är rättvist, är att förpassa tusentals kvinnor och män till utanförskap och arbetslöshet. Det är den politik vänsterexperimentet går till val med. Det är vänsterns rättvisa.
Tänk på det på valdagen. Du kan välja mellan arbetslinjen och avskedslinjen.
Vad väljer du?
Läs mer i:
AB, här, här och här.
Svd, här, här , här och här
DN, här , här och här
Skd
Sds, här
